Inuti huvudet är jag kul

Liv har bott hela sitt liv i en hyresrätt på Södermalm i Stockholm, men hennes pappa har plötsligt bestämt att de ska flytta ut på landet. Nu befinner hon sig i ett fallfärdigt ruckel i Småland, mitt ute i ingenstans. Busshållplatsen är omgiven av skog och inget mer.

Att börja i en ny gymnasieskola är jobbigt för de flesta, men för Liv blir det nästan en katastrof. Utan något bekant att hålla sig i förvandlas hon från ganska blyg till ett fullfjädrat freak, som hon själv beskriver sig. Hon undrar hur man vågar säga hej till nya klasskompisar eller ens titta upp och möta någons blick.

Oftast kan Liv gömma sig och försvinna i mängden, men när de ska jobba två och två på franskan går det inte längre. Hon är rädd att Gunnar, hennes partner, kommer att sucka djupt redan efter fem minuter, eftersom han inte kan veta att Liv faktiskt är jättekul, inuti huvudet. Hennes pappa har gett henne det dåliga rådet att tänka att hon är Beyoncé när det blir jobbigt, men Liv känner sig snarare som Hannah i Girls, och försöker bara få det att fungera.

Denna bok bjuder på en igenkänningsfaktor för många som upplevt osäkerhet i nya situationer.